Annons:
Etikettövrigt
Läst 1608 ggr
[BeataJ]
4/5/16, 11:43 PM

Vad ska jag göra?

Hej! Jag har under ett tag nu kännt mig ledsen, och har inte velat vara med kompisar och så. Bland annat för att jag typ inte har några. I min klass går några tjejer som varje rast försöker prata med mig. De ställer så många frågor så det börjar bli obehagligt. Idag frågade de om jag ville vara i fred och jag sa ja. Lite senare kom min lärare till mig. Hon undrade varför jag inte var med de andra. Om man känner mig vet man förmodligen att jag ibland är ledsen eller så, och att jag då mår bäst av att vara själv och bli lämnad i fred. Min lärare sa till mig att hon ville att jag lekte med de andra. Hon sa att jag skulle vara med kompisar minst en rast per dag. Jag har för det första inga kompisar och för det andra så kommer jag bara må sämre av att vara med andra. Vad ska jag göra?

Annons:
Calcifer
4/5/16, 11:47 PM
#1

Var ärlig med din lärare och dina klasskompisar. En del människor är ensamvargar som hellre är för sig själva, utom när de på egna villkor väljer att umgås med andra. Det är inget fel med det, alla är olika.


"Creature of the Night, The One Many Children Talk About-"

oddahviing
4/6/16, 12:16 AM
#2

Fel o tvinga nån o umgås med människor man inte vill umgås med. Jag var också ensamvarg, och ibland var jag själv på rasterna. Ibland vara lärare oroliga, men jag hade vänner, bara att jag inte alltid ville göra vad dem gjorde så då var jag för mig själv mycket. Inget fel med det, även om det kan se så ut. Förklara för läraren att du vill vara själv och mår bäst så. Finns det ingen i din klass du trivs o umgås med?

'-Headlights on the highway-'

2Sirius
3/29/17, 10:29 PM
#3

Guld värt med lärare och "klasskompissar" som bryr sig, ser att du inte mår bra, och kanske rent av tror, att du tror att ingen vill vara med dig. Men som du säger, det finns tillfällen man vill vara för sig själv också. Och det måste de också förstå. Många gånger kan en person som drar sig undan ha låg självkänsla, och just tro att ingen tycker om en, bristande kunskap i ämnet hos omgivningen, gör att de inte vågar prata med en för de är rädda för att göra det värre, och därmed "ignorerar en. I alla fall så kan det upplevas så för den drabbade, så att denne känner sig än mindre omtyckt och kanske till och med mobbad. Om än de kan låta som en reporter i en intervju, när de ställer 100 frågor. Så tolkar jag det ändå som possitivt, och att de bryr sig. Passa på när du mår lite bättre, försök förklara hur du upplever det, och att du uppskattar att de bryr sig…. Men ibland behöver jag också vara själv… Önskar dig lycka till med det här, och vill du prata mer här elr pm, bara skriv :) Kram!

!ɹnʇɐuƃıs ɯos uǝp ɐɥ ɥɔo uǝʇxǝʇ ɹäɥ uǝp ɐɹǝıdoʞ ʇʇɐ ɹöɟ ɹɐlʞ åsʞɔo uɐʇn ʇɹɐɯs ɐɹɐq ǝʇuı np ɹä ?ɹäɥ ʇǝp ɐsä1 np uɐʞ

Upp till toppen
Annons: